Detta kapitel är uppbyggt kring några av de vanligaste frågeställningarna bland föräldrar och andra intresserade.
Svaren bygger huvudsakligen på en enkät bland ett tjugotal svenska montessorilärare och är slutligen faktagranskade av Inger Jakobsson, montessorilärare på mellanstadiet och utbildningsansvarig i Svenska Montessoriförbundet.
20 frågor om montessori” är ett kapitel ur boken ”följ barnet!” av Nina Hedlund
1. Passar montessori alla barn?
Ja, eftersom grundtanken i montessori är att följa varje barns utveckling.
2. Varför är grupper och klasser i montessori alltid åldersblandade?
När läraren kan utgå från varje barns nivå och de äldre barnen kan hjälpa de yngre så försvinner konkurrens tänkandet och kunskaper befästs. Barn har behov av att se upp till någon som är äldre, att ha förebilder. Och de äldre barnen ”växer” när de får visa för de yngre vad de kan.
Eftersom grupparbeten i montessori bygger på frivillighet får barnen möjlighet att samarbeta med kompisar som antingen ligger på samma kunskapsnivå eller har samma intressen – oavsett ålder.
För att åldersblandade grupper ska fungera krävs en mycket väl förberedd miljö samt en lärare som är inställd på att individualisera.
3. Hur behöver den grundläggande montessori pedagogiken kompletteras för att fungera bra i dagens Sverige?
Grundtesen i montessori är: följ barnet! Och den står sig. Den statliga skolans läroplaner förändras dessutom i allt mer ”montessorisk” anda och betonar numera starkt individualisering i undervisningen.
Samhället utvecklas i rasande takt. Lärare som lever och verkar i Sverige på 1900.talet måste självklart se till de behov som dagens barn har och den påverkan som dagens samhälle har på dem.
Montessoriförskolor och –skolor är måna om att inlemmas i samhället för att inte bli isolerade öar. Då vi är på väg in i ett postindustriellt skede blir elektroniken en nödvändig kommunikationsväg människor emellan. Och när naturvetenskapliga och pedagogiska forskare gör nya upptäckter så är det förstås i den verkligheten och med de nya kunskaperna som dagens montessori verksamhe t ska bedrivas.
4. Finns det vanliga leksaker på montessori förskolor?
Ja. Montessoripedagogiken går ut på att se till varje enskilt barns behov.
På de flesta förskolor med heldagsverksamhet finns förutom montessorimaterialet, det vi kallar vanliga leksaker. Till exempel dockvrå, utklädningskläder och annan utstyrsel för rollekar, byggklossar och uteleksaker.
Denna fråga är vanlig bland besökare i montessoriverksamhet. Den som frågar ser inte alltid med barnets ögon. Montessorimaterialet är utformat för att locka barnets alla sinnen och små barn ser inte materialet som läromedel utan just som spännande leksaker. En av Maria Montessoris tidiga erfarenheter - och en erfarenhet montessorilärare gör även i dag – är att barnen ofta väljer bort de traditionella leksakerna, när de vistas i en spännande montessorimiljö.
På en montessoriförskola får barnen alltid delta i vardagsaktiviteter. De får baka, laga mat, duka, damma, vattna blommor, sopa och stryka med riktiga och
verklighetstrogna redskap som är anpassade till deras storlek. En god förankring i vardagens veklighet ger den bästa grunden för att utveckla fantasin.
Montessori lägger stor vikt vid miljön. Allt som finns i barnens närhet ska vara vackert,rent och välordnat. En bra montessorimiljö med läckert uppdukade material ska ge barnet samma känsla som vi vuxna kan känna när vi kliver in i en frestande affär, ser en konstutställning eller har en skön naturupplevelse.
En annan aspekt på förekomsten av leksaker i förskolan: svenska barn har ofta mängder av leksaker hemma. Förskolan ska vara ett komplement till hemmet, erbjuda andra aktiviteter och lek-och-lär-redskap.
5. Finns det utrymme för ”frilek” och skapande verksamhet på montessoriförskolor?
Vi vuxna lägger starka värderingar i begreppen lek och arbete.
När ett barn leker arbetar det med sin utveckling. Därför kallar montessori barnens alla lek-och-lär-aktiviteter för arbete. Barn i montessoriverksamhet upplever glädjen i att själva få välja sina aktiviteter. Därmed blir begreppet fri lek ganska ointressant – ur barnets synvinkel.
När det gäller exempelvis rollekar, bemödar sig lärarna om att leken verkligen ska vara fri i den bemärkelsen att de vuxna låter bli att styra eller tvinga på barnen organiserade gruppaktiviteter. Lärarna ingriper naturligtvis om lekarna blir destruktiva eller om barnen gör varandra illa. Men när det gäller små konflikter, uppmanar man barnen att själva försöka lösa dem för att på så sätt lära sig samspel, respekt och hänsyn.
Vad gäller skapande verksamhet skiljer det sig mycket från förskola till förskola beroende på lärarnas intresse. Det finns förskolor där man tar in konstnärer som skapar tillsammans med barnen.
En av tankarna med det praktiska och sinnestränande montessorimaterialet för små barn, är att öva finmotorik och koncentration – två av skapandets grunder.
Maria Montessori utarbetade ett grundläggande material för musikundervisning. Klockorna med sina olika toner är ett hjälpmedel att få små barn att förstå toner, skalor och noter. Utbudet av musikkurser för montessorilärare växer.
I den skapande verksamheten tillämpas samma principer om fria val, självständighet och det enskilda barnets intresse som inom alla andra områden, på montessoriförskola ser du inte någon barngrupp som samtidigt klipper och klistrar samma sorts jultomte eller påskhare efter ritning och lärarens order.
6. Finns det en risk att montessoribarn blir för individualistiska?
En ganska vanlig fråga från föräldrar. Och en naturlig fråga i vårt land, där verksamheten i skola och barnomsorg av tradition varit starkt grupporienterad.
Som bakgrund kan det vara intressant att blicka bakåt i tiden och utåt i världen. Vad man då finner är att länder med totalitära regimer ofta har förbjudit eller åtminstone varit mycket negativt inställda till montessoriskolor. Vill man vara lite filosofisk, kan man konstatera att inte någon stark statsapparat torde vara intresserad av en skola som har som mål att odla självständiga och ifrågasättande medborgare.
Maria Montessori var en djupt religiös katolik, som under den första delen av 1900- talet ägnade mycket av sin tankekraft till situationen i världen och människosläktets framtid. Det stora och övergripande målen för hennes verksamhet var – världsfred. Hon ville skapa ett medvetande om barnets enorma möjligheter och den stora betydelsen av hur barnet blir bemött under sina första levnadsår. Hon ville därför
också inrätta den bästa miljön – både i hem och skola – för att utveckla egenskaper som respekt för andra människor, samarbetsförmåga och ansvarskänsla.
Det är nämligen först när du är trygg och stark i dig själv, du kan vara ödmjuk och ta ansvar i en grupp.
Därför utgår alltid montessoriläraren från att först stärka det enskilda barnet, hjälpa barnet att hitta sin självkänsla och egenvärde. Det som barnet presterar kan aldrig vara fel, det kan bara vara nästan rätt.
I montessoriverksamhet leker och arbetar barnet ofta i grupp, men antalet barn och sammansättningen i gruppen är inte en frukt av lärarens order, utan av barnens intressen och önskemål.
Läs gärna det här svaret en gång till! Det är en så viktig grundsten i montessori.
7. Har montessorilärare en speciell inställning till kroppskontakt med barn?
Ja – och nej. Det beror på om man tycker att respekt är en ”speciell inställning” eller ej.
Lärarens uppgift är att visa kärleksfull omtanke och få varje barn att känna sig välkommet. Men inte sällan är det den vuxnes behov av kramar och närhet som styr kroppskontakten – inte barnets behov.
Tycker du själv alltid om när din chef klappar dig på huvudet, dunkar dig i ryggen eller killar dig under hakan? Eller när människor du inte känner så väl kastar sig om halsen på dig? Det gör inte barn heller.
En bra montessorilärare finns där med öppen och varm famn när barnet vill ha kontakt, men tränger sig inte på. Speciellt viktigt är förstås den nära och mjuka kroppskontakten med de mindre barnen. Men aldrig så välmenande fysisk kontakt kan vara störande för både barn och vuxna, om man är koncentrerade på en viktig uppgift.
8. Hur går det för barn med koncentrations problem i montessori?
Koncentrationsproblem blir allt vanligare bland svenska barn.
När de första montessoriförskolorna startade var materialet till för att stimulera barnen. Idag, när så många barn är överstimulerade av intryck från verkligheten och media, blir huvuduppgiften snarare att få ordning och struktur i en rörig värld.
På montessoriförskolor är både miljön och material skapat för att befrämja koncentrationen. Att i en lugn och välordnad miljö syssla med praktiska och sinnestränande uppgifter och dessutom slippa bli avbruten, stärker koncentrationen.
I montessoriskolor är inte dagen indelad i lektionspass på 40 eller 80 minuter. Barnen slipper att ständigt bli avbrutna när intresse och koncentration väl har infunnit sig. Under de två till tre timmar långa arbetspassen har barnen möjlighet att hitta sin egen ”arbetscykel” och sitt kreativitetsflöde.
En av de viktigaste sociala reglerna är att visa hänsyn mot kamrater som är koncentrerade på sitt arbete. En av lärarens viktigaste uppgifter är att ständigt arbeta för att befästa regeln och själv föregå med gott exempel. Att bli störd av läraren kan vara lika förödande för koncentrationen som att bli störd av ett annat barn.
För barn med grava koncentrationsproblem beroende på hjärnskador behövs givetvis hjälp av speciallärare även i montessoriskolor.
9. Varför finns det så många konstiga termer inom montessori?
Har du läst montessorilitteratur eller talat med montessorilärare, så har du kanske stött på termer som arbete, sensitiva perioder, material, normalisation, observation och absorberande sinne.
För att göra montessori mer lättillgängligt, vore det kanske en bra idé att hitta på nya svenska ord utan att tappa grundmeningen med begreppen. Om varje begrepp kan man skriva en hel uppsats, för att få fram en tillräcklig djup innebörd. Här får du en ytligare, men kort beskrivning av termerna:
Arbete: kallas också på sina håll, speciellt av barnen, för ”jobb”. Ett montessoribarn säger inte: Idag har jag lärt mig räkna till hundra” utan ”Idag har jag jobbar med hundraplattan”. Att kalla alla de aktiviteter där barn lär och leker på ett lustfyllt sätt för ”arbete” är menat sim ett uttryck för respekt. Barnet jobbar verkligen på högvarv för att förstå världen, språket, siffrorna, de sociala relationerna. Och visst är barnen ofta lika utmattade som vi efter en lång arbetsdag.
Hur man er på ordet, har mycket att göra med ens egen inställning till arbete. Är det en inspirerande och lustfylld del av livet, får också ordet en positiv klang. Är ordet förknippat med tristess och tvång får självklart Montessoritermen arbete en felaktig klang.
Sensitiva perioder - känsliga / mottagliga perioder. Maria Montessori definierade sex olika sensitiva perioder:
Känslighet för ordning
Känslighet för språk
Känslighet för att lära sig gå
Känslighet för social träning
Känslighet för små föremål och detaljer
Känslighet för att lära med alla sinnen.
Under sina sensitiva perioder blir barnen ofta helt uppslukade av vad de håller på med och kan upprepa en handling många gånger i syfte att lära sig.
Material – barnens verktyg för att leka och lära. Bakom varje verktyg finns en tanke hur det ska stimulera och träna barnets olika sinnen. Barnen lär sig att både vårda och ha respekt för dessa verktyg.
Ofta uppfattas materialet som en leksak av barnen, men som ett läromedel av den vuxne.
Normalisation – ett begrepp som kn leda till märkliga associationer, men som beskriver huvudsyftet med montessoriverksamheten.
Normalisation betyder i korthet den utvecklingsprocess som leder barnet till normalisering eller optimal utveckling. ett normaliserat barn är ett barn som mår bra, har god självkänsla och respekt för andra människor, har ro i själen och därmed förmågan att lära sig och samspela med andra.
Observation – att observera barnet är grunde för lärarens arbete. Observation skall leda till en djup kännedom och förståelse för varje enskilt barns känslor, behov, kunskapsnivå och intressen.
När läraren fått denna kännedom om barnet kan hon erbjuda rätt aktivitet vid rätt tillfälle och se vilka områden hon måste lägga ned extra kraft att locka barnet till.
Att observera innebär inte att läraren bara sitter på en stol och tittar på barnet. Hon observerar ständigt genom att iaktta barnet, umgås med barnet och inte minst – prata med barnet.
Absorberande sinne – barnens snabba och omedvetna sätt att ta in information
under de första sex åren. Under de tre första åren lär vi oss, till exempel vårt modersmål, på ett rekordsnabbt och omedvetet sätt. I tre- till sexårsåldern växer den medvetna tankeförmågan fram, men sinnet är fortfarande absorberande.
10. Hur man för att hitta en bra montessoriverksamhet till sitt barn?
Titta i telefonkatalogen under ”montessori”. Hittar du inte någon verksamhet på din ort, så kontakta Svenska Montessoriförbundet, som har en databas över de flesta montessoriverksamheter i Sverige.
Gör ett studiebesök innan du bestämmer dig. När du kommer till verksamheten, finns inte något annat rätt eller fel än din egen känsla. Är lärarna de människor i vars händer du vill överlämna en stor del av ditt barns liv? Är miljön stimulerande? Verkar barngruppen harmonisk?
Det finns inte något patent på begreppet montessori. Vem som helst kan starta en skola och kalla den montessoriskola. För att kunna ge föräldrar viss vägledning i valet av skola, började Svenska Montessoriförbundet 1994 utarbeta ett system för auktorisation av montessoriförskolor/skolor. Grunden för auktorisation är en bedömning av lärarnas utbildning, den förberedda miljön, arbetsmetoderna och materialet.
Om det inte finns någon montessoriverksamhet där du bor, kontakta då kommunen. Har du tur, finns där människor som är positivt inställda till föräldrars önskemål. Det finns många kommunala montessoriförskolor, skolor och enskilda klasser runt om i Sverige.
Får du inte gehör hos vare sig kommunen eller lärarna på orten, återstår att starta verksamheten i fristående regi. Både Svenska Montessoriförbundet, Friskolornas Riksförbund och Svenska Arbetsgivareföreningen har material för dem som vill starta fristående förskolor och skolor.
Men tänk noga igenom följderna innan du tar beslutet. Att starta och driva en barnverksamhet i fristående regi kräver oftast mycket stora ideella arbetsinsatser. Det räcker inte med att du är engagerad. Det krävs en stor och stark föräldra/lärargrupp för att kunna dela ansvaret och orka med arbetsbördan. Det kan också vara mycket svårt att få tag på utbildade montessorilärare. Ofta studerar lärarna parallellt med arbetet under de första åren.
Lyckan i att vara med och driva en bra verksamhet för sina egna barn är stor, men mödan att komma dithän och vikten av att vara många, starka och med samma mål för ögonen, kan inte nog betonas. Det krävs inte bara entusiasm utan också duktiga ekonomer, administratörer, personalchefer, städledare, förhandlare, hantverkare....
11. Måste man köpa allt dyrt montessorimaterial för att bedriva en bra
montessoriverksamhet?
Stora delar av det grundläggande montessorimaterialet är dyrt, men det håller länge. En viktig tanke i verksamheten är att ge barnen respekt och känsla för materialet, så att de – tillsammans med lärarna – vårdar det väl.
Det finns en tanke bakom varje material och det blir då frustrerande för en montessorilärare att inte kunna erbjuda barnet rätt material i rätt ögonblick, därför att det inte finns. Därför är det viktigt med en väl utrustad skola.
Många montessorimaterial finn som halvfabrikat och stora delar av materialet, speciellt för grundskola, kan man göra själv. En viktig del i montessorilärarutbildningen är att själv göra sitt material för att få känsla och förståelse för det.
Däremot får aldrig materialet bli ett självändamål. Montessorilärarens uppgift är att se barnens behov. Maria Montessori, som utarbetade huvuddelen av det material som används än i dag, ansåg att en lärare som ser materialet som huvudsaken bör ställa undan det för att i stället koncentrera sig på det rätta bemötandet av barnen.
12. Kan man börja i montessoriskola om man inte gått i montessoriförskola?
Ja. Mycket av förskolematerialet finns också på lågstadiet, för att barnen skal kunna använda det så länge som de har behov av det. Det underlättar även för barn som inte gått i montessoriförskola.
Men självklar är det lättare för ett barn som gått i montessoriförskola att börja i montessoriskola. Barnet är ju då så välbekant med stämningen, friheten och ansvaret i de många valmöjligheterna, lärarrollen, reglerna för det sociala umgänget och materialet. Barn som gått i montessoriförskola har också tillbringat lång tid med praktiska och sinnestränande övningar, vilket hjälper till att träna koncentrationsförmågan.
13. kan man anpassa sig till en ”vanlig” skola om man gått i montessoriförskola/skola?
En vanlig, men knepig fråga, eftersom det beror på den mottagande lärarens inställning till montessorieleven i varje enskilt fall. Den lärare som tycker om självständiga och frågvisa barn välkomnar montessoribarn. Om ett montessoribarn däremot kommer till en strikt grupporienterad undervisning där läraren – på grund av okunskap om eller bristande förståelse för montessori – har negativa förväntningar på barnet, kan det naturligtvis bli problem.
Vid en övergång är det också viktigt att montessoriläraren bemödar att förklara sitt arbetssätt och att den lärare som skall ta emot barnet är lyhört för informationen om skolan och barnet.
14. Har man traditionella läxor i montessoriskolor?
Nej, inte i den bemärkelsen att alla barn har samma läxa samtidigt. Montessoriundervisningen bygger på lärarens förmåga att locka barnet till uppgifter inom de olika ämnena. Men alla barn klarar förstås inte en allsidig kunskapsinhämtning genom det fria valet. Och vissa kunskaper måste man repetera ofta för att befästa. Många barn behöver hjälp i form av individuellt anpassade hemuppgifter. Uppgifter blir som i andra skolor också en länk mellan hemmet och skolan.
En viktig uppgift för montessoriläraren är att finna varje barns inlärningsstil och intressen. Med den kunskapen som grund planeras skol- och hemarbetet tillsammans med barnet. Lärarens uppgift är också att hjälpa varje barn att känna ansvar för sitt skolarbete, att hitta struktur i lärandet och att analysera lyckade och mindre lyckade resultat. Hur kommer det sig att jag lärde mig det här så snabbt? Är det bättre att läsa lite varje dag och repetera än att råplugga kvällen före provet / redovisningen? Lär jag mig bäst genom att skriva själv eller läsa?
Det händer att föräldrar blir stressade av frånvaron av ”vanliga” läxor. Då gäller det för läraren att förklara hur barnet använder sin tid i skolan.
15. Finns det stora skillnader mellan olika montessoriförskolor / skolor?
Ja. Eftersom montessorilärare är människor och människor är olika. Dessutom lägger de olika montessoriutbildningarna olika stor vikt vid enskilda ämnen och områden. Ska du välja arbetsplats åt dig själv eller förskola / skola till ditt barn måste du besöka verksamheten och lita till din känsla. Som förälder är det också viktigt att sätta sig in i vad montessori går ut på, för att kunna bedöma en verksamhet.
16. hur utbildar man sig till montessorilärare?
Kontakta Svenska Montessoriförbundet eller Sveriges Montessorilärares Riksförbund, SML, som har listor över alla svenska och internationella utbildningar. Det finns hel. Och deltidsutbildningar samt korrespondenskurser.
Numer finns det utbildningar på flera svenska högskolor. I Uppsala finns en ettårig heltidsutbildning, de flesta andra utbildningar går på deltid. En del är vanliga högskoleutbildningar, andra uppdragsutbildningar, vilket innebär att de är avgiftsbelagda. De flesta internationella korrespondens- och deltidsutbildningarna är förhållandevis dyra.
17. Finns det forskningsresultat som visar att montessoriskolor fungerar bättre än andra skolor?
Det beror på vad man menar med ”fungerar bättre”. Vad en skolform ger till ett barn är svårt att mäta, eftersom man först måste bestämma vad man skall mäta. Betyg eller antalet elever som fortsätter på högskolan? Andelen elever som blir kriminella? Eller andelen som hittar ett arbete de trivs med?
Det finns ännu mycket få svenska forskningsresultat. Christina Gustafsson, docent i Uppsala, har gjort en utvärdering av montessoriundervisning i grundskolan. Den gjordes i två montessorimiljöer i Täby kommun 1983 och inriktade sig dels på att studera hur undervisningen organiserades och bedrev, dels att sätta de i relation till den dåvarande läroplanen för grundskolan, Lgr 80.
Christina Gustafsson kom fram till resultatet att läroplanen för grundskolan hade mycket stora förutsättningar att tillgodoses i den utvärderade verksamheten. Hon studerade också verksamheten utifrån några kritiska aspekter på montessori, men fann i undersökningen inte stöd för uppfattningen att montessoriundervisning skulle vara olämplig för osjälvständiga barn eller barn med koncentrationsproblem.
Det finns forskningsresultat från andra tider och länder , men de har inte något värde för bedömning av svens montessoriverksamhet idag. Det finns inte någon svensk vetenskaplig studie om montessori på förskolenivå.
18. Hur kommer det sig att montessori på sina håll fått en överklasstämpel på sig?
Förmodligen för att de flesta nya pedagogiska riktningar börjar tillämpas bland barn till högutbildade föräldrar. De allra första svenska montessorilärarna var kvinnor som hade råd att åka utomlands för att utbilda sig och de första montessoriskolorna var privata.
Men pedagogiken utvecklades på en förskola, Casa dei Bambini, i ett av Roms slumområden i början av 1900-talet. Världens första montessoribarn var alltså både fattiga och understimulerade. De montessorilärare som idag arbetar med barn som bor i områden med ekonomiska, sociala och etniska problem anser att montessoris inlärningsmetod och synsätt på barn är en förutsättning för att nå dessa barn.
19. Finns det stadier där montessori är svagt utvecklat?
Ja. Definitivt på de högre stadierna. Det finns ännu få högstadieskolor med montessori inriktning. Ännu färre gymnasier. Och så år det världen över.
Men eftersom så många förskolor, låg- och mellanstadieskolor har startat under nittiotalet kommer säkert de första åren av 2000-talet bli en stark utvecklingsperiod för montessori även på högstadium och gymnasium.
20. Vad är skillnaderna / likheterna mellan montessori och waldorf?
Eftersom montessori och waldorf är de två ”stora” alternativa pedagogiska inriktningarna i Sverige, blandas de ofta ihop.
Waldorfpedagogiken är en del av en filosofisk inriktning, antroposofin, som utvecklades av den tyske filosofen Rudolf Steiner.
Det finns olika åsikter om likheter och skillnader mellan montessori och waldorf. I korthet kan man säga att grundtanken att se barnet som en hel människa och inte som en inlärningsmaskin är en likhet. Lärarens uppgift att hjälpa barnet att utveckla sina själsliga förmågor är en annan likhet.
Förskolans och skolans uppläggning är dock mycket olika inom de två skolformerna. Inom montessori har man tagit fasta på att hjärnan går på högvarv i tre till sex årsåldern och att barnens absorberande sinne då är tillämpat för en lustfylld inlärning inom t ex språk och matematik. I waldorf börjar man med språk och matematik senare och då på ett annat sätt. Waldorf anser att efterhärmning dominerar förskoleåldern. I förskolan gör barn och lärare mycket tillsammans, allt från vardagsaktiviteter till danslekar och berättande. Barnen har enkla leksaker av naturmaterial, så att deras egen fantasi kan komplettera leksakerna. Waldorfgrundskolan är tolvårig. Barnen har samma lärare upp till årskurs 7 eller 8. skoldagen utgår från antroposofins indelning av människans dygnsrytm; periodundervisning (tanke) ligger på morgonen, språk och konstnärliga ämnen (känsla) ligger mitt på dagen, hantverk och gymnastik (vilja) på eftermiddagarna. Skolan lägger stor tonvikt på skapande verksamhet.